Nihilus (P30)  Namn: Emil Johansson  
Registrerad 2007-11-29    Senast aktiv 0000-00-00 00:00

De 20 bästa artisterna/grupperna 2007


Det här är ingen lista över 2007 års bästa album, eller låtar. Mest på grund av att jag sällan köper eller laddar ner ny musik, och listan därmed blir sjukt oprofessionell. Denna lista visar istället på de artister jag tyckt mest om under året som har gått. Jag behöver inte ha lyssnat mest på just dem, utan har ändå tyckt bäst om just den artisten/gruppen. Observera att listan visar vad jag tyckt om hela året, inte vad jag tycker om nu, även om det såklart inte ser helt olikt ut.

Här kommer mina 20 bästa artister/grupper år 2007:

Plats nummer 20: Harvey Danger
Plats nummer 19: Kent
Plats nummer 18: Fionn Regan
Plats nummer 17: Interpol
Plats nummer 16: Muse
Plats nummer 15: Radiohead
Plats nummer 14: The Postal Service
Plats nummer 13: Modest Mouse
Plats nummer 12: Spoon
Plats nummer 11: Bright Eyes
Plats nummer 10: Johnny Cash
Plats nummer 9: Pink Floyd
Plats nummer 8: Bloc Party
Plats nummer 7: The Decemberists
Plats nummer 6: Maxïmo Park

----------------------------------

Plats nummer 5: The Killers
Tre låtar som grejade platsen: When You Were Young, Sam's Town, Uncle Johnny.

Plats nummer 4: The Shins
Tre låtar som grejade platsen: Australia, Know Your Onion!, Those To Come.

Plats nummer 3: Death Cab for Cutie
Tre låtar som grejade platsen: I Will Follow You Into The Dark, A Lack Of Color, Soul Meets Body.

Plats nummer 2: Bruce Springsteen
Tre låtar som grejade platsen: Jungleland, Thunder Road, Born To Run.

Plats nummer 1: Frou Frou
Tre låtar som grejade platsen: Close Up, Hear Me Out, Must Be Dreaming.


21 december 2007 kl. 00:00 | Kommentera (0)
En liten tanke om solidaritet


Nu är vi där igen, rädda för hotet, rädda för våra liv. Slutet är nära, sägs det. Tidigare var det fågelvirus, datorer som tar över världen eller digerdöden. Det är redan för sent, sägs det. Vissa har redan gett upp hoppet och tron på bättre tider. Det är de som verkligen är ett hot, en sådan inställning kan man inte ha.

En del människor säger att jorden kommer att gå under, att klimatförändringarna inte går att hejda. Andra säger att det bara är naturliga variationer, inget att oroa sig för. Det kommer gå åt helvete ändå, vare sig du cyklar eller tar bilen. För att även om de kanske till viss del har rätt i det de säger så kan man inte resonera på det sättet. Då sätter man sig i ett hörn med ögonen slutna och sjunger högt och glatt för att överrösta allt annat. Man skiter helt enkelt i det. Man orkar inte bry sig. Det kan ju andra göra, varför just jag?

Nuförtiden har vi i Sverige det bekvämt, vi sitter framför teven och klunkar på en cola. Vi lever som vi gör tack vare vår otroliga välfärd. Vi svenskar behöver inte göra revolution, det finns ingen elak gubbe som har makten. Vi behöver inte gå ut i skogen och jaga varje dag för att få mat. Vi har en standard i Sverige som tillåter oss att slappna av. Och det är just det vi gör, vi slappnar av, byter kanal till den där hockeymatchen istället.

Jag läste i en bok idag att Sverige rankas som det bästa landet att leva i, föga förvånande. Vi har också världens bästa demokrati. Därför behöver inte vi bry oss, vi har det ju bra. Vi här i Sverige sitter på åskådarläktaren inför årtusendets största kamp, den om klimatet, mångfalden i naturen och vår överlevnad. Och vi sitter på åskådarläktaren, Åke klagar lite på kylan och Ingvar tar fram sin termos. Gott kaffe ska det vara, synd bara att Ingvars favoritkaffe inte finns på Ica längre. Tydligen något strul i Colombia. Skit, tänker Ingvar.

Det är lite såhär mentaliteten är i Sverige idag:

Vad gör det mig om det blir översvämning i Kina?
Vad bryr jag mig om att Afrika kommer att drabbas av torka?

Visst, skit du i det. Förr eller senare kommer Sverige också drabbas negativt av klimatförändringen. Du kanske har hört att klimatförändringen kommer att gynna Sverige på flera olika sätt, till en början i alla fall. Vi kommer få större skördar, kunna odla fler grödor, mer vattenkraft m.m. Visst, till en början upplever vi i Sverige ett uppsving, åtminstone rent ekonomiskt. Detta tack vare klimatförändringen. Det tråkiga för oss svenskar är att klimatförändringen inte kommer stanna på en viss nivå som passar oss. Nej, det kommer att fortsätta och turen kommer att vända för oss. Tro inte att det kommer att bli bättre att leva på jorden efter en omfattande klimatförändring, för det har jag väldigt svårt att tro.

Man kan inte heller prata om lilla Sverige i den bemärkelsen att vi skulle drabbas på vårt alldeles egna sätt, oberoende av de andra. Vad gör vi när miljoner människor tvingas fly från sina hem, kanske rent av länder? Vi i Sverige berörs av andra länders olycka. Vi lever ju trots allt på samma planet. Vi är alla av samma art. Vi har alla samma ursprung. Lite ironiskt kommer vi ju alla från Afrika. Vad gör du då, om Afrikas befolkning till stor del tvingas fly norrut? Välkomnar du då de stackarna som mist sina hem? De är ju trots allt dina bröder. Och bröder håller ihop, inte sant?


11 december 2007 kl. 00:00 | Kommentera (1)
Julen är girighetens högtid


Idag är det den första december, snart är det jul. Jag tänkte därför berätta om mitt förhållande till julen.

Jul, alla barns favorithögtid. Varför? Girighet. Denna avskyvärda girighet. Man vill alltid ha mer av det goda. Alltid ha det dyraste, det som de andra inte har. Man vill såklart vara störst, bäst och vackrast. Och ha de coolaste leksakerna. Konsumtion till absurdum. Ett hav av plastleksaker, gjorda av kineser. Och lille Jonas ler med hela ansiktet.

Sen då? När man växer upp, är man likadan då? Nja, inte riktigt. Efter ett par år börjar man uppskatta de andra aspekterna med julen. Den goda maten, de trevliga släktingarna man så sällan träffar annars och den fina stämningen. Och visst, jag älskar julmat, jag frossar i mig prinskorv och julskinka. Sedan dricker jag litervis med julmust och glögg, tills jag absolut inte orkar mer. Vid jul ska ingen lämna bordet hungrig, det säger min farfar. Jag förstår den fina tanken, men nuförtiden lämnar man aldrig bordet hungrig. Nuförtiden kan man alltid äta sig mätt, ingen behöver svälta. I alla fall inte i Sverige, på andra håll i världen ser det lite annorlunda ut.

På andra håll i världen är julafton som vilken dag som helst, man ger sig ut på jakt efter mat, kanske måste man jobba 12 timmar i en fabrik eller jaga djur på savannen. Egentligen är det samma sak, bara två olika sätt att få mat för dagen. En evig jakt på mat, varenda dag. På andra håll i världen vet man inte vem jultomten är, hur julmust smakar eller hur en julskinka ska tillagas för bästa resultat. Historien har sett till att hela världen inte firar jul. Att hela världen inte kan frossa i sig julmat, att vissa ständigt lever på gränsen.

Men det är fegt att skylla allt på historien, för historien är ett resultat av mänsklig aktivitet. Människors agerande skapar historia. Historia skapas hela tiden, allt är historia. Det man gör idag kan stå i skolböcker om 20 år, kanske blir ett par niondeklassare förhörda på något man gjort i sitt liv. Det är lite fräckt att tänka så, lite naivt kanske, men fräckt. Det bara är så. Ibland tänker jag att jag kan förändra historien, bara lite grann. Och ska man vara petig så gör jag ju det, det gör vi alla. Men jag vill åstadkomma något, en markant förändring, göra världen lite bättre. Kanske inte så att det står i skolböckerna, det är för mycket begärt.

Julen är också ett resultat av många människors samlade påverkan på historien. Och alla kan förändra något. I år ska jag prata om fattigdom, ojämlikhet och girighet med mina släktingar vid jul. Kanske bryr de sig inte, kanske rycker de bara på axlarna och säger att man inget kan göra. Till viss del har de rätt, att jag säger vad jag tycker om julens sneda budskap hjälper antagligen ingen fattig familj i Sudan. Men det är en början, och det är viktigt att börja någonstans.

Dessutom kan man ju försöka vara generös nog att lägga ut några extra kronor för att få den rättvisemärkta versionen av en vara. För att vid juletid ska man ju inte snåla, alla ska bli mätta och belåtna. Ingen ska lämna bordet hungrig.

Givetvis kommer jag att frossa i julmat i år, som alla andra år. Jag älskar de feta prinskorvarna, den egentligen alltför söta julmusten och den övertrevliga julvärden på teve. Men i år har jag åtminstone tänkt lite innan jag sväljer hela konceptet. Det är alltid en bra början.



01 december 2007 kl. 00:00 | Kommentera (1)


Offline
Visa presentation

Blogg
- Visa bloggen [3]
Spelsamling
- Visa samlingen [0]
Användarrecensioner
- Recensioner [0]
Vänner
- Visa vänner [0]
Alla blogginlägg
De 20 bästa artisterna/grupperna 2007
21 december 2007 kl. 00:00
En liten tanke om solidaritet
11 december 2007 kl. 00:00