Gears of War

X360 recension

Blod, action, monster och machoamerikaner som käkar anabola till frukost. I Epic Games’s otroligt hypade actionlir är det vad spelet kretsar runt. Robin har tagit upp striden mot de ondsinta Locust.


När du börjar ditt spelande av Gears of War välkomnas du direkt av en bekräftelse av den otroliga hypen; nämligen grafiken. Spelet inleds i en mörk fängelsecell och när du sakta träder ut i allt ljusare miljöer slås du av hur vackert det är. Texturerna är helt klart i en klass för sig och om du tar dig lite tid att beskåda din omgivning en gnutta kan du se att även de minst beskådliga föremålen är otroligt välgjorda. Att beskåda staden från en balkong högt uppe i ett hus är helt underbart. Att se solens strålar tränga fram mellan de ståtliga, och något raserade, höghusen samtidigt som röken stiger från ens tidigare segrar, eller möjligtvis vad Locust har tänt eld på. Situationer som dessa är ju inte direkt de man kopplar samman med spelet Gears of War när man hör det, och det är det inte. Gears of War är faktiskt hutlös action från början till slut, men tar man sig tid att gå ut från slagfältet ett slag, innan den nya horden av fiender stormar genom dörren, finns det mycket vackert att beskåda. Själv har jag faktiskt haft turen att ha fått en HD-TV i hemmet samma dag som Gears of War släpptes, och jag lovar er, så mycket bättre som det faktiskt blir på HD-TV trodde i alla fall inte jag var möjligt. Helt klart är Gears of War det snyggaste spelet vi sett hittills på Xbox 360 och vi kan ju anta att spelen ännu inte utnyttjar dess fulla kapacitet.

Det handlar om krig
Något borde väl även sägas om handlingen. Inte för att den är något speciellt plus i kanten men det är väl inget minus heller. När vi börjar spelet finner vi vår karaktär, Marcus Fenix, i en mörk cell där man genom gallertaket kan se tre små monster som verkar vara duktiga på att både skrika och drägla. Den tjocka pansardörren börjar svetsas upp och in träder din vän Dominic Santiago, kallad Dom, med en väska med utrustning och välkomnar dig tillbaka till armén. Efter en kort strid, då du lär dig att kontrollera Marcus, plockas du upp i en helikopter för att föras till ditt befäl för order. Ditt uppdrag blir att föra en speciell bomb en bit ner i Locust-tunnlarna och roligare än så blir det tyvärr inte. Det är inte direkt ofta man tänker på sitt huvudsakliga uppdrag under spelets gång, utan handskas mest med det man stöter på för tillfället. Storyn är inte direkt dålig, för att vara ett spel i denna gener, men den är inget att kanske hänga i julgranen heller. Att Locust har anfallit från jordens inre och att mänsklighetens överlevnad står på spel räcker gott och väl.

Realistiskt nej, men ändå lite
Jag kan inte påstå att Gears of War är ett realistiskt spel, med tanke på allt som spelet egentligen bygger på. Dock finns det lite här och var som ger känslan om att det kanske inte är helt orealistiskt heller, i alla fall vissa saker. Det första jag tänker på är något som går mot strömmen i action-sammanhang, nämligen behovet att ta skydd. Striderna, som utgör ca 99% av spelet, är uppbyggda så att du helt enkelt ska gömma dig bakom skydd för att titta fram och skjuta av kroppsdelar av dina fiender. Att bara springa rätt fram och skjuta, som vi är så vana med i fps-sammanhang, är inget att rekommendera eftersom du då blir foder åt maskarna. ”Tråkigt att bara sitta och gömma sig” tycker några av er säkert, men så är inte fallet. Skydden är avgörande i spelet och både du och fienderna behöver använda dem, även om fienderna kunde ha varit lite smartare i dessa sammanhang. En hel del viktiga rörelser finns även tillgängliga när du sitter bakom ditt skydd som helt klart är värda att utnyttja. Att snabbt kasta sig från ett skydd till ett annat med hjälp av de inbyggda funktionerna är så mycket bättre än att själv springa fram till nästa skydd för att sätta dig där. Något annat realistiskt är uppläggen på uppdragen. Alla vägar är inte direkt öppnade och inte alltid går det att utföra ditt uppdrag som det först var tänkt och du tvingas ofta hitta nya vägar fram. Min personliga favorit är ändå allt flygande av kroppsdelar och blod, om man får vara lite grotesk. Skjuter man en fiende på riktigt nära håll med sitt hagelgevär kan jag lova att det som blir kvar inte är igenkännligt. Motorsågen på kulsprutan är heller inget att leka med, och efter att man delat sin fiende i två har man blod kvar på hela skärmen och får oftast höra en kaxig kommentar från sin karaktär.

Vapensnålt, AI, svårighetsgrader och speltid
För att då vara lite kritisk mitt i allt positivt så finns det egentligen fyra saker jag stör mig på, vissa med, vissa mindre. För att börja med det som helt klart nästan förstör är AI:n, speciellt på de medhjälpare man har. Tänk er en öppen bakgård men lite skrot att gömma sig bakom och ett stort antal Locust. Du och din vän Dom gör entré från ena kortsidan för att bli bemötta av ett regn av kulor från alla håll. Efter att Dom för en stund suttit med dig bakom ert skydd får han helt för sig att det kanske är bättre om han springer rätt fram och blir träffad av all beskjutning. Då man förtvivlat skriker order åt den dumme Dom om att återgruppera bakom skyddet och fått ett antal ”Negative” och ”I can’t get there” även fast han bara är en meter där ifrån faller han ihop mitt ute på gräset dit man har absolut ingen chans att ta sig. Så nu är man ännu en gång ensam mot de i och för sig ganska dumma fienderna. På tal om dumma fiender så kan man dock kalla svårighetsgraderna för ett skämt. Tre svårighetsgrader finns att välja på vid namn Cousal, Hardcore och Insane, och då den sistnämnda är låst till en början tills du bemästrat Hardcore. Inte mycket skiljer de tre svårighetsgraderna åt förutom att fienderna siktar något bättre på Insane än på Cousal men verkligen inget man inte klarar av. Endast ett par strider blir lite svårare på Insane och jag själv som spelade igenom spelet första gången på Hardcore utan problem tycker helt klart att det borde finnas i alla fall en svårighetsgrad efter Insane. Särskilt mycket olika vapen finns inte heller. Två kulsprutor, en hagelbössa, en explosiv pilbåge, två pistoler, ett raketgevär två granater och Hammer of Dawn, vilken jag inte ska avslöja mer om här. Till sist måste jag påpeka att Gears of War inte är ett speciellt långt spel. Det skulle lätt gå att klara det på en dag och då även på Insane. Multiplayer-delen innehåller kanske inte så många banor att välja på och endast tre olika spelsätt men det förlänger ändå spelupplevelsen en del. Personligen tycker jag co-op-funktionen är det som både förlänger och lyfter spelet mest, efter grafiken dock, men det kommer jag in på senare.

Flerspelarläge och Co-Op
Flerspelarläge är ju alltid något som uppskattas av de flesta spelare, men inte ofta ser vi spelläget Co-Op. Själv kan jag inte förstå varför vi inte får se så mycket Co-Op eftersom jag personligen tycker det är ett stort lyft för enspelarläget. För er som inte är bekanta med uttrycket Co-Op, kan jag snabbt förklara att det är helt enkelt ett spelalternativ som låter dig spela uppdragen tillsammans med en vän. I Gears of War tar din vän rollen som Dominic Santiago och spelet blir både lättare och roligare. Att ha någon man kan lägga upp taktiker med och effektivt ge ”order” till är något helt annat än en dum datorspelare som bara springer fram och blir nermejad, kanske inte lika ofta som jag får det att framstå här i texten men ändå. Det vanliga flerspelarläget är inte så dåligt det heller. Dock finns det bara tre olika spelsätt, och det helt klart vanligaste på Live är Warzone, vilket är vanlig Team Deathmatch. De andra två spelsätten ska jag inte avslöja vad de är för något här. Max kan man vara 8 spelare i varje spel och mycket färre ska man helst inte vara. Flerspelarläget gör sig bäst online eftersom man inte kan använda några botar i spelen och endast två spelare kan sitta vid samma Xbox. Särskilt många banor finns inte heller, och bland de som finns, är vissa lite sämre än andra. Ändå är flerspelarläget mycket underhållande, även om nu Achievementen är lite väl högt satta.

Robin Stark, Pixelplayer.se
Den 3 december 2006 klockan 00:00

Titel:
Gears of War
Konsol:
X360
Genre:
Action
Utvecklare:
Epic Games
Utgivare:
Microsoft Game Sudios
Utgivet:
2006-11-17
Antal spelare:
1-4
PEGI-info:
Finns även till:
PC

Gå till spelets samlingssida

Betygskommentar:
Ett fantastiskt actionspel till 360 som helt klart är årets julklapp för alla 360-spelare.

Kommentarer


windaws skrev:
Varför e detta så fruktansvärt överskattat?



Klockan 22:56 Söndagen 03 december 2006
skrev:
windaws: Detta är inte överdrivet överskattat. Visst finns det bättre skjutarspel till PC men jag har nog inte träffat på många till konsol som är lika bra som Gears of War. Endast Perfect Dark och James Bond Golden Eye kan jag komma på som är bättre enligt mig.



Klockan 22:27 Måndagen 04 december 2006
Reaper skrev:
Hur satan får du till så mycket text!?!?!?!?!?



Klockan 20:11 Tisdagen 05 december 2006
skrev:
Reaper:



Klockan 17:39 Onsdagen 06 december 2006
Du måste vara inloggad för att kommentera.